Vänner...
Det finns irl-vänner och det finns url-vänner. Man skulle kunna dela upp dem i två fack och behandla dem enligt två olika mallar, men riktigt så fungerar det inte i min värld. Snarare handlar det om respekt. Ett ord som visserligen misshandlats å det grövsta av vissa förortsungar och andra mindre vetande. Så pass att somliga tror att respekt handlar om fruktan... Att skrämma någon till att göra som man vill, typ. Men riktigt så är det ju inte. Respekt för mig handlar om att man får en kontakt med en annan människa på ett sådant sätt att man naturligt behandlar denna på samma sätt som man själv vill bli behandlad. Inte på ett sådant sätt att det finns någon grundläggande regel om att man man måste hålla en viss kontakt, typ "jag ringde dig senast, så nu måste du ringa mig", utan mer "jag vet att du finns där och om jag behöver dig så finns du fortfarande där, även om det var jag som ringde de senaste fem gångerna"...
Jag har en vän som jag inte har haft någon som helst kontakt med på 8 år nu, men som jag ändå vet att skulle ställa upp om jag skulle lyfta på luren nu i natt och förklara att jag var i behov av hjälp. Då skulle han ställa upp direkt. No questions asked. Naturligtvis så skulle jag i så fall förklara varför jag behövde hjälp, men det skulle vara för min egen skull, för jag vet att att han skulle ställa upp direkt på nästan vad som helst, om jag bad honom. Precis på samma sätt som jag skulle ställa upp om han ringde, även om det vore mitt i natten och jag låg och sov. Jag skulle sätta mig på ett tåg direkt, alternativt hyra en bil, om det krävdes för att lösa situationen. Det är ingenting jag bara skriver, jag och mina vänner har varit där och vi vet att vi fungerar så, för kniper det så finns vi där.
Jag vet att det finns de som jag verkligen borde ha hört av mig till för länge sedan, bara för att kolla läget typ, men jag vet att de finns där ändå, även om jag suger på att lyfta luren/skicka mail. Men å andra sidan är inte de andra så bra på att höra av sig heller alla gånger, men det gör ingenting. Jag vet att de finns där. Jag känner mig liksom trygg med det.
Tyvärr så verkar inte alla vara av samma uppfattning. Det gör mig faktiskt lite ledsen. Jag ser inte vänskap som något man väger i prestationer. Ett "gott nytt år" eller "grattis på födelsedagen" är visserligen trevligt, men ingenting som jag tar för givet, eller lägger på något minuskonto om någon glömmer. Det är liksom skit samma. Det är vad du är som gör det. Inte vad du säger/skriver....
Jag skulle önska att fler tänkte efter lite när det gäller vänskap. Känn efter för för fan... Har vi kontakt med varandra, och i så fall, vad krävs för att upprätthålla kontakten? Är det telefonkontakt varje vecka, eller gratulationer varje födelsedag, eller ett julkort varje jul, eller räcker det med att man vet att den andre finns där när man behöver den?
Själv kan jag lugnt säga att julkort och gratulationer inte spelar någon roll. Har man vunnit en plats i mitt hjärta så finns man där alltid, även utan kommentarer och kort...
Andra bloggar om: vänskap, gratulationer, julkort, hälsningar, kontakt, vänner, irl, url, intressant?
Vänskap är något av de svåraste som finns att beskriva. Det handlar så mycket om en känsla inom mig själv, rätt eller fel? Vad säger magkänslan?
Jag är väldigt dålig på att höra av mig är någon t ex fyller år, jag har helt enkelt ingen koll på sådant, om det inte sägs väldigt tydlligt. Det tycker inte jag heller är viktigt när det gäller vänskap.
Det finns några människor som det är ok att träffa/höra av sig till med rätt långa intervaller och det känns rätt. För båda.
Men i stort sett så vill jag ha någon slags kontakt/utbyte med människor jag kallar vänner. Inte nödvändigtvis fysiska träffar, men någon personlig kontakt, gäller främst de som jag träffat som vuxen. Jag tycker inte det utvecklas annars.
Något jag tror glöms bort är att vänskap handlar minst om en tvåpartsrelation, där förväntningarna på relationen kan vara olika. I en kärleksrelation pratar man mer om det, vänskapsrelationer förutsätter någon slags tankeläsning.
När det gäller vänskapsrelationer på nätet tycker jag det är speciellt. Jag har mycket nätrelationer som inte utvecklats till någorlunda regelbunden kontakt via telefon/fysiska möten. En vänskapsrelation är inte för mig att läsa någons blogg, det bygger på personlig kontakt. Att besvara mail etc, returnera förslag på kontakt har väldigt lite med vänskap att göra för mig, det handlar om artighet, normalt medmänskligt beteende.
En av anledningarna till att jag reggade av mig från facebook var att jag upplevde en viss olust i att ha en lista på människor jag kallade "friends" som jag inte haft någon större kontakt med innan, men som nu tyckte det gick bra att kasta potatisar och skicka en massa öppna frågor till mig.
Jag har mycket få nätrelationer som inte utvecklats....
Så skulle det vara "få" föll bort så det blev lite annat innehåll.
Fan vad bra du skriver. Gillar verkligen dina ord om vänner!
*kram*
Tack, Aggeman, äntligen någon som känner som jag. Trodde jag var ensam ...
Åsa: Jo, visst är det svårt då det ju just mest handlar om känslor.
Visst är det trevligast när man har en stadig och ganska högfrekvent kontakt på något sätt, för då får man ju mest av relationen, men det finns ju mycket som kan inträffa i livet som gör att det inte alltid fungerar att hålla kontakten på den nivå man önskar. Det jag tycker är lite trist är när den ena parten plötsligt inte tycker att det finns någon vänskap alls pga att kontakten sjunkit under en viss nivå.
Det är kanske ingen jättebra jämförelse, men den enda jag kommer på just nu... Säg att man äger en jättefin Rembrandt och uppskattar den enorm. Då vill man ju gärna se den så ofta man kan, men om man under en period tvingas bo på ett sådant sätt att man helt enkelt inte kan ha den på väggen och se den dagligen, nog skulle man ändå vara glad att man hade den, även om man var tvungen att förvara den långt bort och bara kunde få se den då och då?
Och när det gäller Facebook så förstår jag dig. Jag tycker också oftast att hela grejen känns lite märklig.
Jerry: Kul att höra. Kram på dig vännen! :)
Jack H: Alltid kul med likasinnade :)